Samtidigt som vi drabbades av panik sprang vi in i stallet. Då plötsligt försvann Fionas utslag! Som om att ingen annan än vi fick se det!

- Mystiskt... mumlade Fiona och la sig för att sova.

Hon lät inte särskilt rädd men jag var säker på att hon var det, för det var hennes sätt att låta orädd.

Sedan sov vi hela natten tills mamma kom och väckte oss i stallet.

- Ungar, ni får vakna nu!

- Öh.. vaaa, mumlade jag och tittade på mamma.

- Jag såg att ni ringde i går kväll, ville ni nåt särskilt? sa hon.

- Öh.. jo det var så att...

Jag kände hur Fiona sparkade mig i ryggen.

- Öh... vi skulle fråga om det fanns pop corn... sa jag och vände mig om för att somna om.

- Men du... 

Mamma petade mig i ryggen.

- Jag såg att hela brunnen är svart och äcklig, gjorde ni nåt med den eller?

Jag sneglade på hennes händer. Gud! Jösses! Hon hade också fått massa läskiga fläckar. Men mamma hade inte verkat känna det för hon såg lugn ut.

- MAMMA! 

- Ja? frågade mamma förvånat

- Vad du skräms, muttrade Fiona.

Jag tittade på Fiona och sneglade på mammas händer för att Fiona också skulle se.

- Oj... Eh... Du 'plastmamma', sa hon med tillgjord röst. Om du vill ska jag göra en manikyr på dig?

- Oj! Det var snällt av dig... men du, jag tror att...

- ... det är precis vad du behöver! sa Fiona raskt och förde mamma bort mot huset.

Jag följde efter. Fiona kunde faktiskt vara rätt smart i bland.

Väl inne i Fionas rum som nästan var helt klart satte hon mamma i en stol och la en sval fuktig handuk för ögonen på henne.

- Åh, vad skönt. Jag njuter redan! Men jag tror att rabatten behöver...

- ...vila ett tag, ja, du har rätt. Tyst nu, annars funkar inte behandlingen! fyllde Fiona i och började fila mammas naglar.

- Sätt på en lugn låt på min mobil! viskade Fiona till mig.

Jag gjorde lydigt som hon sa och tog första bästa.

Enligt Fionas plan skulle mamma somna, vilket hon lyckades med. Så fort mamma somnat började vi prata taktik. Fiona visste allt om hur man behandlade torra händer, svullna naglar osv. Men det ända hon inte visste var hur man behandlade exem och utslag.

- Hm.. sa hon och bläddrade i en bok som hette 'Hur din kropp ska må bra'. Enligt boken ska denna salvan funka för utslag, men.. hm...

Så stod hon i ca 8 minuter medans jag skulle få mamma att inte vakna.

- HÄR! utropade hon plötsligt.

Mamma ryckte till, mumlade nåt men somnade snabbt om.

Fiona gjorde sig i redo för en operation ungefär. Hon tog på sig handskar och gjorde rent mammas hand.

- Så.. håll i denna pincetten medans jag tar kräm! sa hon och började smörja in handen.

Jag stod lydigt och tittade på. Sedan hällde Fiona nån slags vätska på händerna. Alla stora fläckar som såg ut som stora vårtor såg ut att lossna. Hon tog pincetten och tog bort en efter en. Tillslut såg handen ut som vanligt. Fiona pustade ut.

- Men ska du inte göra manikyr också? Annars undrar ju mamma varför du inte gjort det, sa jag.

Hon suckade och började på en enkelt manikyr.

Tillslut var ALLT klart och hon väckte mamma.

- Hej tjejer... jag måste ha somnat... OJ vad fina mina händer är! Bra jobbat! Men hörni... igår när jag kom hem så såg jag nån smyga mot brunnen.. Med svart kappa, såg ut ungefär som en skugga. Var det nån av er?
- Ungefär vilken tid? undrade jag.

- Runt 3 på natten...

- Kom ni hem SÅÅ sent? I alla fall, nej. Vi var uppe till 1. Sen sov vi... fast vi gick upp till brun.., jag menar, vi gick till brunnen och så kissade vi bakom den vid kanske halv 2. Men annars har vi inte varit uppe mer?
- Konstigt... Jag tyckte verkligen det såg ut som ett spöke... mumlade mamma och blev vit i ansiktet.

Em är på startsidan där man loggar in!! :D

På pricken bara att Em har liiiite kortare man. Bytte till henne :)

Dagen därpå skulle vi tälta i skogen bestämde mamma. Därför var Fredde tvungen att rota igenom hela flyttbilen, för på den tiden hade vi ju inte kommit i årdning.

- VARFÖR kan vi inte vara som normala människor och sova i hus? stönade Fiona och himlade med ögonen.

- Därför att vi är normala människor och är lite sociala! svarade Fredde som redan tröttnat på att leta efter kuddarna. 

- Men asså, hallå... Det.. Är ju äckligt i skogen....

- Nej det är det inte gumman, hjälp pappa nu!

Fiona gick in i flaket, tog fram en låda, tog upp sin kudde och gick in i huset.

Fredde stod snopet kvar. Tillslut fick han upp ett ganska stort tält uppe i skogen. När kvällen närmade sig kom mamma helt plötsligt på att hon jobbade sent. Fredde kom HELT PLÖTSLIGT på att han var tvungen att åka på ett möte. Så jag och Fiona var helt plötsligt tvugna att sova ensamma i tält.

- ALDRIG! utropade jag.

- ALDRIG! utropade Fiona.

- Jaha, men sov i stallet då! Sängarna kommer ju med lass till imorgon så vi har inga sängar, sa Mamma.

- VANLIGA FAMILJER HÄMTAR SÄNGARNA FÖRST!

Fiona fick som vanligt ett utbrott. Hon sprang ner till stallet. Hästar brukar vara det ända som tröstar henne.

Klockan 8 på kvällen hade varken Fredde eller mamma kommit hem så jag gick ner med två sovsäckar till stallet. 

Fiona satt i Mirakels box (Mirakel är Fionas häst). Hon såg i alla fall inte sur ut längre. I handen hade hon sin mobil.

- Vet du Sally? Det är dressyrtävling nästa år. Jag ska vara med i den.

- Men Mirakel kan väl inte rida dressyr? frågade jag.

Då sa Fiona att han visst kan det. Så vi gick ut med hästarna och Fiona skulle visa i den upplysta padocken att Mirakel var jätteduktig i dressyr. Fiona har inte ridit mycket längre än mig men är ändå mycket duktigare. Och Mirakel visade sig vara jätteduktig i dressyr. Fiona såg väldigt avslappnad ut medans Mirakel bara körde på som om han levde på dressyr. Hon red runt ett bra tag medans jag satt där på Findus (min häst). Findus är duktigast på att hoppa hinder så jag tog fram några hinder som fanns sen dom förra ägarna till huset. Jag hoppade lite hit och dit med Findus. Men så plötligt hörde jag hur Fiona skrek till. Jag tittade bort mot henne. Eftersom det fortfarande var sommar så var det fortfarande ljust ute. Jag såg hur nån kom imot henne. Nån svart skugga. Findus såg också skuggan. Just då var det väl ingen fördel att han är så snabb för han sprang mot skuggan som snabbt försvann. Fiona trodde att jag just räddat livet av henne. 

- Nej det har jag inte. Det kanske bara var ett djur eller nåt... sa jag fundersamt.

- Jag vågar inte vara här längre, konstaterade hon. 

Fiona skyndade sig in i stallet, till tryggheten. Vi gjorde årdning mammas och Freddes häst, Godisråttan (fråga inte hur dom kom på namnet) åt dom. Vi gjorde årdning för att sova mitt i stallgången där vi la massa höbalar. Det blev faktiskt väldigt mysigt tillslut. Vi lät allt ljus stå på när vi skulle somna. Det kändes lugnast. Att somna av hästarnas andetag var en väldigt skön känsla faktiskt. Men Fiona väckte mig mitt på natten för att hon var törstig. Vi bestämde oss för att gå ut till brunnen i våra sovsäckar. Vi tände ficklampan och trevade oss fram till brunnen som var precis utanför stallet. Plötsligt hörde jag ett väsen. Som en orm som fräste ungefär. Det kom ifrån brunnen. 

- VÄNTA! skrek jag till Fiona som hoppade till.

Men det var försent. Hon hade redan tagit upp vatten i händerna. Istället för vatten var det en svart äcklig sörja som låg i hennes händer.

- USCH! VAD ÄR DET HÄR?! utropade hon och skakade av sörjan.

- VET INTE! svarade jag lika skräckslaget. 

Fiona fick långsamt stora blåsor på händerna. 

- HJÄLP! Ring en ambulans!! ropade jag.

- Vadå? undrar Fiona.

- SER DU INTE DINA HÄNDER?!

Fiona tittade på sina händer.

- MEN? JAG KÄNNER INGENTING! 

Fiona började grina. Jag hämtade hennes mobil och ringde till mamma.

Ingen svarade.

Jag ringde till Fredde.

Ingen svarade.

- VAD SKA VI GÖRA?! ropade vi på samma gång.

Har nu köpt en ny häst! Hästen har dock haft ett jobbigt liv, men det ska väl gå bra! :D

Namn: Emberhill (Em) Namnet betyder Eld ungefär.

Ålder: 5 år

Kön: Sto

Ras: Danskt varmblod

Emberhill ska jag göra till min nya tävlingshäst. 

Hon är verkligen helt underbar *-* 

Funderar på att byta ut hennes knoppar mot vanlig lös man c:

Lander? Jo, det är en ö, långt borta i fjärran. Ja, nästan öde, tycker jag i alla fall.

Jag, mamma, bonuspappa och Fiona, min bonussyrra flyttade hit för nån månad sen. Det känns fortfarande konstigt, för allt här är så platt. Ingen i min förra klass visste vart det låg, tja, det gjorde inte jag heller. Det påminner om Island, inga träd, och massa berg. Mamma ville att jag och Fiona skulle gå uppe i berget åvanför vårt röda hus för att bekanta oss. Hon sa att om vi hade tur skulle vi hitta nån bra stig vi kunde rida med hästarna på. Fast min och Fionas relation är inte så bra just nu...

- ALDRIG med den där råttan! fräste hon till mamma.

- Du säger inte så till mig! fräste jag tillbaka.

- Jo, det gör jag! Hörde du inte vad jag sa?

- SLUTA BRÅKA TJEJER! utropade mamma. Ni måste inte gå, men jag och Fredde i alla fall. Ni får väl undersöka huset.

Mamma och Fredde skyndade ut ur huset. Antagligen gillar dom inte att bråka. Såklart skulle Fiona snabbt in på sitt rum och ha långsamtal med hennes gamla kompis, Stella. Stella är precis som Fiona, vill ha det snyggaste, bästa och såklart är hennes familj rik. Fiona har alltid varit lite avis på att Stellas familj är så rik, men även om Stella bor vid havet går det inte att jämföra med här. Det är fantastiskt här. Jag hörde hur Fiona började skryta.

Jaha, då undersöker väl jag huset själv, tänkte jag.

Jag gick upp på mitt rum och kollade ut genom fönstret. Då såg jag faktiskt nåt mystiskt. Det var som ett sken ifrån marken. Jag visste inte vad det skulle kunna vara. Jag gick istället ut i det friska vädret och sprang upp till skogen för att undersöka vad det var. Men när jag kom upp dit var inte ljuset kvar.

Jag måste ha inbillat mig, tänkte jag och sprang tillbaka till mitt rum. Ja, det är ju det jag ska berätta om, just det. Jag ska berätta om mitt livs största äventyr... Här i platta Lander, där folk tror att ingenting händer....

Detta är en seriestart på berättelsen om Sally, 13, som bor med sin bonussyrra Fiona, 14. Vi får följa med dom på ett spännande äventyr på Lander! 

Ett hästäventyr för hästälskare!

ÄR DET FREDAG!! =DD

Supernice, har längtat xD

Aja. Hade just ett långt samtal med Jasmine Snowstone från Starstable ;D Vi känner inte varandra riktigt ännu men ändå xD Vi har känt varan på SSO sen jag började typ ;O

Så vi bestämde oss för att skypa. Visste inte att vi skypade SÅÅÅ länge :O

Vi skypade i 1 timma och 29 min, haha.

Iaf. Vi red runt lite på olika café och hoppade på lite olika tak... intervjuade Jenny Snowhill mitt på bron vid värdhuset. Visste ni att när man pratar med Ana vid värdhuset om att sova över så säger hon typ: 'Hej och välkommen till Wolf Hell In! *NÅT ORD* och spa-center!'

Sällan Wolf Hell in är ett spa-center? haha xD det finns inte ens en salong där ju.

Vi höll på ett tag, körde FGC, aa, chillade bara helt enkelt c:
Tillslut skulle hon äta :c

Men jaja, allt roligt tar slut nån gång :/ D: TYVÄRR D:

Ska snart skriva ett nytt inlägg! Ledtråd: DET BLIR EN NY SERIE :D

Ska nu snacka om allt möjligt som jag har gjort innan.

Uppdrag:

Hatar att alla spännande uppdrag med de försvunna hönsen har tagit slut! Vem kan det vara? ;O

Gillar verkligen inte att dom tar slut så snabbt D: Vill göra dom mer!

Dålig dag:
Innan MLC 18.00 tyckte jag att detta var världens dåligaste dag! Kom 4 eller 5 på ALLA champis jag kört idag! UTOM MLC 18.00 Kom äntligen 2a! Tack och lov! Hade värsta utbrottet innan och var sur, men nu är mitt humör på topp!

En sak jag tänkt på (läääääängeeee men aldrig sagt!!!!):

Varför blir det så? När jag har suttit av och sätter mig på hästen och sätter i full galloperar så tittar gubben typ upp och på sidan ner till ena bakhoven för att typ kolla om nåt är fel? xD Fattar inte varför. För mig blir det så varje gång. Ursäkta för dålig bild, men det var svårt att ta bild från sidan, för gubben tittar bara upp i typ en sekund och då ska man hinna vrida skärmen och trycka Prnt Scrn. Det är jobbigt på min laptop för på måste man trycka inne 

Fn + Prnt Scrn för självaste knappen Print Screen finns inte utan delas med End på min dator.

Bloggar jag läser och verkligen tipsar om:
www.starstableoffline.blogg.se

www.moonbell.blogg.se

www.snowgaze.blogg.se

www.aliciastarstable.blogg.se

www.letsplaysso.blogg.se

www.mriverfall.blogg.se

www.moonbear.blogg.se

Tror det var alla, sen läser jag många skönhetsbloggar och så men det tar vi en annan gång :)

Hiss & Diss med Starstable:

Diss: Att alla uppdrag förr eller senare tar slut - Att det fortfarande finns massa buggar som att man springer snabbare om genom lagg - FATAL! - Att man inte kan skriva sånt som har med Starstable att göra utan att det blir ##### på vissa ord D:

Hiss: Att starstable handlar om hästar - Att man kan chatta med vänner - Att det har kommit så otroligt många nya uppdateringar - Att det kommer nya uppdrag ca 1 gång i månaden - Att starstable förmodligen kommer vara bättre än det nya 'Riding High' som ska komma snart - Att hela Jorvik är så himla stort! Snart kommer säkert mer öppnas! 

- KOMMER PÅ MASSA MER SOM JAG INTE KOMMER PÅ XD

Det var la typ det jag hade att berätta idag c: Ska blogga mer imon (fredag! :D). Då blir det nog nåt nytt och trevligt ;D

Ses!

Jag och världens bästa Jasmine Snowstone buggade oss in i Devil's gap c:

Det var jättefräckt, men det såg helt galet ut ;O
Asså det såg ut som värsta vulkanen, det var ett jättestort svart hål xD

Dimmigt... läskigt....

...Och väldigt håligt...